Rik på olika vis

 Under senaste veckorna har mycket mognat i både skog och land. Kände mig väldigt rik när jag insåg att hela kalhygget nära oss var helt fullt med vildhallon klara att plockas! 

Sagt och gjort, har plockat cirka 1 liter om dagen och fryst in massa och kokat sylt. Riktigt lyxigt då mina barn äter hallonsylt på löpande band. 

Genom att sprida ut hallonplockandet över flera dagar har även gett mig lite egentid och tid att reflektera över allt mellan himmel och jord. Tror jag har snittat ungefär en timme om dagen i skogen med att plocka bär. Ibland har jag haft sällskap av barnen men oftast är det bara jag och naturen. Mindfulness deluxe utan någon egentlig ansträngning.

Det var under en av mina hallonplockssessioner som jag kände mig väldigt tacksam och rik. Tacksam för att det kan vara så enkelt att bara få komma bort och ladda batterierna. Rik för att jag plockar något som kommer komma till användning för min familj.

Jag har även haft förmånen att få gå över till grannen och plocka massa bigarråer då de hade överflöd av de i år. Inte nog med att jag fick massa goda bär jag gjorde sylt och sötsur sås av. Jag fick även en trevlig pratstund med grannen och odlade lite starkare relationer där. Alltid trevligt när man bor ute på landet och känner att man kan fråga sina grannar om hjälp om något skiter sig. Det är också ett sätt att känna sig rik på.

Även i min trädgård har det blivit mycket bär. Hittills har jag hunnit plocka av de röda vinbären, men både svarta vinbär och krusbär står på tur. Känner redan lyckan av att i vintermörkret kunna öppna upp en burk med hemlagad sylt och slungas tillbaka till sommarens ljuva dagar. Det är rikhet på burk. 

Mindre stress med en buffert

 En sak jag märkt med min sjukskrivning är att många man pratar med har varit lite oroliga över hur det nu ska gå för oss ekonomiskt sett. 

Med dagens inflation, höga räntor och matpriser kan man förstå folks oro. Folk vänder ju på pengarna redan innan man får en reducerad inkomst. 

Jag är därför otroligt tacksam över att vi har sparat ihop en buffert som vi kan ta av vid svårare tider. Nu har tack och lov försäkringskassan varit snabba med ersättning så bufferten har fått ligga orörd än så länge. Men bara vissheten att bufferten har funnits har gjort att jag inte behövt ha en ekonomisk stress mitt upp i allt annat. Det tror jag har gjort mycket för att jag har kunnat fokusera på att må så bra som möjligt och inte behövt bekymra mig om hur vi ska kunna betala räkningar eller handla mat. 

Sen har vi så klart dragit in lite på livsstilsinflationen som långsamt kryper sig på. Nu är vi tillbaka på ingen hämtmat, restfester och inga nya kläder om inget absolut behövs, och i så fall ska det köpas second hand. Vi har även blivit bättre på att våga fråga om att låna saker om det bara är något litet projekt som ska göras. Vi försöker även återbruka så mycket som möjligt. Vi har t.ex. gjort en klätterspalje till gurkorna genom att såga slanor av brädor vi hade hemma och lite jutesnöre. Efter fällning av massa träd på vår tomt har vi lagt riset och slyn som låg överallt i ett slystaket istället för att köpa brädor till ett ”klassiskt staket”. Det blev både snyggt och originellt samt att vi slapp åka flera vändor till återbruket och tomten blev städad. 

Eftersom barnen har sommarlov försöker vi hitta på gratis aktiviteter att göra istället för lekland eller annat som kostar massa. Försöker alltid att ha med egen fika och vattenflaskor så man kan fylla på energin utan att det ska kosta massa. Sen blir det väl ändå nån glass här och där men det kan det vara värt. Ett tips jag har för att få koll på aktiviteter i närområdet är kommunernas hemsidor. I vår kommun listar de saker man kan göra under loven och vad de kostar. I lokaltidningar har jag även hittat listor med saker som kommunen erbjuder kostnadsfritt. Ett annat tips är att kolla in biblioteken som brukar kunna anordna lite aktiviteter eller museum. Sen brukar bada vara en grej som barnen gillar, även om jag själv är en badkruka så får man göra det ibland ändå. 

Men tillbaka till buffert. Jag önskar att alla människor tar sig en funderare på vad som skulle hända om man plötsligt blev sjukskriven eller av annan anledning inte får en regelbunden inkomst. Vad skulle hända då och hur mycket pengar skulle du behöva innan du eventuellt får ersättning av försäkringskassan? Att ge sitt framtida jag en trygghet i en buffert kan kännas svårt och omotiverat i dagens läge. Men tryggheten när man väl sitter i skiten är enormt skön. Så jag vill slå ett slag för bufferten. Du måste bestämma själv hur stor buffert du vill ha och vilken strategi du ska ha för att lyckas spara till den. Har du, som jag, hus, barn och djur behöver bufferten antagligen vara större än mot den som är singel och bor i en hyresrätt. Många brukar sikta på att ha en buffert på 3-6 månaders utgifter. Vissa mer andra mindre. Vi har valt att ha vår buffert på ett sparkonto med ränta. Inte det bästa avkastningsmässigt sett men tryggt då vi inte behöver ta ut ur fonder under en lågkonjunktur.

När vi började spara till vår buffert la vi undan 1000kr var direkt när vi fick lön. Vi hade en lapp med rutor där vi fyllde i hur mycket vi hade sparat och hur många rutor som var kvar innan målet var uppnått. Det var väldigt kul att se rutorna fyllas med färg så till sist blev det lite som en sport att se vad vi kunde undvara och istället lägga pengarna på bufferten och få fylla i en ruta. 

Har du en buffert?

Utmattad

 Efter en lång tids uppehåll (igen!) så har det börjat klia lite i den kreativa sidan så tänkte att en uppdatering här på bloggen kunde vara ett sätt att få utlopp för det. 

Det har varit en tung höst och vinter kantad av problem med barn, grannar och hög arbetsbelastning. Istället för att lyssna på kroppens varningssignaler och tänka på mig själv har jag bara kört på. Huvudvärk har lösts med värktabletter, örontjut har ignorerats som sviter efter för  lite sömn. Sömnbristen tänkte man att man kunde ta igen senare. Träning, meditation och annat som jag behöver och mår bra av prioriterades bort. När man väl var hemma och ledig gick mycket tid åt till att sova ikapp och slötitta på tv. Inte det bästa livet och inte den mamma eller fru jag vill vara. 

Så nu i våras tog det stopp. Ångest när jag kom till jobbet. Jobbade någon dag med ångest eftersom man inte vill lämna sina kolleger i skiten. Inser att det är illa när man bara vill gråta och att hjärnan känns som att den stänger ner bit för bit. 

Sjukskriver mig själv och får tag i läkartid för hjälp. Konstateras att jag är utmattad. Första dagarna bara sover och gråter jag, jag orkar ingenting. Känner mig helt orkeslös och undrar om jag någonsin kommer kunna ta hand om min familj igen. Läsa en bok eller träffa vänner. Att gå till jobbet känns avlägset. Hur ska jag kunna leva upp till alla förväntningar när jag inte kan läsa en rad utan att hjärnan känns som mos. 

Blir sjukskriven helt en kort period och är snart tillbaka på 50%. Går för fort utan en ordentlig rehabplan. Blir hemma helt en stund till. Nu tillbaka en stund med rehabplan. Känns bättre denna gång och försöker vara strängare mot mig själv så att jag verkligen tar pauser och bara gör en sak i taget. Enklare sagt än gjort men försöker leva i nuet och ta en sak i taget. 

Vad vill jag ha sagt med detta? Jag vet inte egentligen. Att jag aldrig trodde att jag skulle hamna här. Att jag är ledsen och frustrerad och sörjer mitt gamla jag innan jag körde på för fort. Att jag försöker acceptera den jag är nu. Just nu är det den mentala tröttheten som är svårast. Det är även den jag har svårast att acceptera. Försöker leva för stunden och ta en dag i taget men det är svårt när jag tidigare har planerat långt framåt. 

Slutklämmen på det hela får bli ta hand om dig själv i sommar. Prioritera dig själv. Spring inte för fort utan att bromsa. Skala ner alla måsten (lättare sagt än gjort, tro mig jag vet) Våga be om samt ta emot hjälp!